Jag var femton och hade just skaffat moppekörkort. Jag tyckte att jag var rätt ball som hade moppe och allt och spenderade större delen av min ungdomstid med att åka fram och tillbaka runt hela kyrkbyn (den fina lilla byn som ligger i Täby norr om stan) om dagarna. Vad annars skulle en göra när en var femton? Jo en hängde också. Utanför Ica, utanför tåget, utanför skolan, utanför dagis hängde en. Aldrig hemma hos någon, aldrig på någons fest, utan utanför någon annans fest hos någon en inte kände, hängde en. Detta ständiga häng och ohäng som inkluderade kaxiga tonårstjejer och osäkra tonårspojkar med moppemuche.
Det här blogginlägget ska nu inte handla om tafatta tonårskärlekar utan var mest bara en bakgrundsbeskrivning så en förstår i vilket mode berättelsen är i. I varje fall så en dag skulle jag ta moppen till Ica fem minuter bort. Det var nog en varm sommardag i juni troligtvis, för att romantisera det hela och jag hade blivit ombedd att köpa mjölk och med all säkerhet toapapper. Jag startade min moppe, tog på mig den förbannade hjälmen som förstörde mitt hår varje gång men som mamma alltid tjatade om att jag skulle ha och körde iväg.
Efter två minuter såg jag att det låg en vattenslang tvärs över vägen men jag körde vidare utan att notera något utöver det normala. Efter två minuter till var jag nästan framme vid Ica och hade då på vägen märkt att de människor jag åkt förbi på gatan Stirrade väldigt mycket och jag, 15 år och självsäkrast i världen trodde att det var för att jag var så snygg då jag kom åkandes på min moppe. Så jag var självklart tvungen att kolla i backspegeln för att konfirmera att mitt ansikte överensstämde med min syn av mig själv.
Då såg jag, till min fasa någonting bakom moppen. VA I? Någonting hade fastnat bakom moppen. Min första tanke var en ren och skär hjärtattack. Sen insåg jag med skammen upp över öronen och högröd i ansiktet att det var vattenslangen jag körde på för inte så länge sedan.
Jag hade alltså åkt genom typ hela kyrkbyn och åkt förbi femton människor mer eller mindre bekanta med mig, med en VATTENSLANG?!! bakom moppen.
En Vattenslang? VAD I HELVETE? Blir livet inte bättre såhär eller???!
Efter två minuter såg jag att det låg en vattenslang tvärs över vägen men jag körde vidare utan att notera något utöver det normala. Efter två minuter till var jag nästan framme vid Ica och hade då på vägen märkt att de människor jag åkt förbi på gatan Stirrade väldigt mycket och jag, 15 år och självsäkrast i världen trodde att det var för att jag var så snygg då jag kom åkandes på min moppe. Så jag var självklart tvungen att kolla i backspegeln för att konfirmera att mitt ansikte överensstämde med min syn av mig själv.
Då såg jag, till min fasa någonting bakom moppen. VA I? Någonting hade fastnat bakom moppen. Min första tanke var en ren och skär hjärtattack. Sen insåg jag med skammen upp över öronen och högröd i ansiktet att det var vattenslangen jag körde på för inte så länge sedan.
Jag hade alltså åkt genom typ hela kyrkbyn och åkt förbi femton människor mer eller mindre bekanta med mig, med en VATTENSLANG?!! bakom moppen.
Så jag låtsades som att jag hade satt fast vattenslangen med meningen och fraktat den ända dit och stannade moppen och tog bort slangen lugnt fast jag inombords var skakis . Och satte mig sedan på moppen igen, startade den och åkte iväg. Väl framme på Ica valde jag stirrigt varor och betalade. Jag var fortfarande i chock över att jag alltså åkt genom hela jävla byn med en jävla vattenslang släpandes bakom moppen? Kan säga att mitt självförtroende fick sig en törn och läxan efter denna händelse är att alltid kolla extra noga i backspegeln, en kan aldrig vara söker på att en inte blir förföljd av en bit grön gummi.
No comments:
Post a Comment