det ska egentligen finnas en bild till texten för dig som inte pallar läsa så mycket, titta, till och med den där jävla rubriken är för lång.

onsdag kväll och jag frida och fridas meränvänsomhongillarsåmycket adam är påväg till en spelning. bandet för kvällen heter La Femme och är ett franskt elektro pop band jag på något sätt lyckats fastna för; resultatet av för mycket youtubesurfande. ett av de bättre gig jag sett på länge som bestod av en timmes ren lycka och dans. under hela giget kunde jag verkligen inte komma på något som skulle kunna vara bättre just då än att röra kroppen till ryckig fransk elektro där man inte förstod ett ord om vad det sjöngs om.

om det skulle bli bättre?

tja, efter många strategiskt rökta cigg/casual konversationsöppnare så som - kan jag få låna tändare? med diverse bandmedlemmar lyckades jag (vi) få äran att hänga med bandet efter spelningen. om jag var glad? lycklig?

svaret på den frågan är ja och kvällen blev ännu bättre när jag (ensam) också fick hänga med på efterfest med alla i bandet samt diverse franska kompisar. slutet på kvällen är en historia för sig och med utomstående ögon kan den betraktas som en aning tragisk då den innefattar lite för många öl som skulle kunna anses vara för bra för en 21 årig tjej, samt ett perfekt placerat handfat i en hall.

men.

jag fick hänga.med.bandet.

så

jag var nöjd

och gick och la mig med ett leende på läpparna (trots mindre bra avslut)






kvällens positiva iakttagelse: franska pojkar i band är snygga att se på
kvällens mindre bra iakttagelse: snygga franska pojkar i band kan ingen engelska samt ingen annan från frankrike heller.


snipp snapp slut
detta är mathildas avslut

x


(update: utifall att någon skulle tror att jag tror att ingen i frankrike skulle kunna någon franska - det var bara i det ögonblicket det kändes som så, annars har jag ju faktiskt en del franska kompisar och vi kommunicerar ju faktiskt på engelska)