Tristam Lansdowne

this is just... aaaaahhh 

i år är året

första dagen på sista året på universitetet. det var kul, jättekul till och med och känner mig mer motiverad än jag någonsin varit förut. kan ha varit för alla nya människor som faktiskt verkar ok och mer öppna detta.

detta år ska jag: köpa fina anteckningsböcker, vara så.himla.organiserad.i.allting, vara mer delaktig i föreläsningarna samt ABSOLUT inte hamna i vanan att komma hem och däcka i två timmar för att sedan vakna upp med dregel över hela tröjan och inte veta vem eller var jag är.

undra hur många veckor, eller snarare dagar det kommer ta innan jag dras ned i mörkret igen och börjar hata varenda atom av skolan och allt som har något att göra med det. ja ja

bara positiva tankar baaaaaaaaara positiva tankar. andas in. andas uuuuuuut

det här blir bra. det här blir BRA!

intalar jag mig själv, skriver detta inlägg och sedan sakta men säkert ger in för den varma och mjuka sängen, sluter ögonlocken och vaggas in i drömmarnas tystnad.

en observation

alltså. jag måste dela med mig av en observation jag gjort. ett litet projekt jag haft sen jag var mindre. bara i mitt huvud förstås. och du som läser, läs till slutet för det är en lång text, läs och lämna sen en kommentar om du också varit med om liknande?!?!?

jag ska ta det från början. när jag var tolv och gick i högstadiet så brukade vi ha spanska utbytesstudenter över i några veckor per år. detta skedde hela högstadiet och sedan även i gymnasiet.

varenda gång de kom gåendes i korridoren så efterlämnades alltid en speciell lukt. alltid. jag kunde gå i korridoren, vara i min egen värld medan jag plötsligt kände en svag vindpust, identifiera den som " de spanska utbytesstudenternas lukt"  som fick mig att titta upp och såklart var det dem. varenda gång.

den här lukten är väldigt speciell men den är inte något negativt. tvärtom är det en behaglig lukt, men som jag aldrig har stött på i sverige eller någon annanstans. det är en tvättmedelslukt (eller möjligtvis sköljmedel) och jag tycker verkligen att den luktar gott!

vidare under hela högstadiet och gymnasiet så har den här lukten uppkommit då och då. och det har alltid vara samma människor. spanska utbytesstudenter. som förmodligen har tvättat sina kläder hemma och sen begett sig till sverige, utan att tvätta här. eller de kanske tvättade i sina hotellrum men hade med sig eget tvättmedel. vad vet jag.

jag har även varit på semester i spanien vid många olika tillfällen och jag tyckte verkligen att precis alla. alla luktade likadant. sjuk tanke, tänkte jag. att ett helt folkslag luktar likadant. är det möjligt? är det möjligt eller har jag blivit tokig?

i varje fall. jag slutade gymnasiet och bestämde mig för att plugga i london. okej. när jag under mitt första år bodde på ett studentboende träffade jag många spanjorer som jag kom att bli nära vän med. och det var inte förrän efter några månaders vänskap som det slog mig. de luktar inte likadant som spanjorer brukar lukta. ingen gjorde det.


sen


en dag, hade min vän andrés precis kommit tillbaka till london efter en sväng hem till spanien. jag kramar honom och andas in. vänta, va? jag andas in igen för att dubbelkolla och kan konfirmera min teori varpå jag frågar honom, du, har du tvättat den här tröjan i spanien? han svarar: näe, min mamma har och skrattar, på ett oerhört spanskt vis: jajajajajajajaja.


världsordningen är återställd och denna händelse fick avsluta detta livsprojekt som har följande slutsats: det är någon komponent i tvättmedel eller sköljmedel i just spanien som är annorlunda jämfört mot svenska och engelska produkter. vad det skulle kunna vara är en historia för sig och den researchen jag gjort hittills som består av att skriva in spanish+detergent+contains i google och sen trycka enter har inte gett några bestående resultat.

min teori är att det skulle exempelvis kunna vara sättet de tvättar på, vattnets hårdhet blandat med tvättmedel som är annan styrka eller att luftfuktigheten tar fram lukter som bara kommer fram i spanien. eller så skulle man kunna argumentera att staten egentligen tagit livet av hela sin befolkning för att sedan väcka dem till liv igen för att kunna vinna bossen på level tio i crash bandicoot så att hela landet består av övervintrade zombies som alla döljer sin liklukt genom att tvätta med zombietvättmedlet Zooomb Fresh.

det skulle kunna se ut ungefär såhär: ( ja källan är från google)

det ska egentligen finnas en bild till texten för dig som inte pallar läsa så mycket, titta, till och med den där jävla rubriken är för lång.

onsdag kväll och jag frida och fridas meränvänsomhongillarsåmycket adam är påväg till en spelning. bandet för kvällen heter La Femme och är ett franskt elektro pop band jag på något sätt lyckats fastna för; resultatet av för mycket youtubesurfande. ett av de bättre gig jag sett på länge som bestod av en timmes ren lycka och dans. under hela giget kunde jag verkligen inte komma på något som skulle kunna vara bättre just då än att röra kroppen till ryckig fransk elektro där man inte förstod ett ord om vad det sjöngs om.

om det skulle bli bättre?

tja, efter många strategiskt rökta cigg/casual konversationsöppnare så som - kan jag få låna tändare? med diverse bandmedlemmar lyckades jag (vi) få äran att hänga med bandet efter spelningen. om jag var glad? lycklig?

svaret på den frågan är ja och kvällen blev ännu bättre när jag (ensam) också fick hänga med på efterfest med alla i bandet samt diverse franska kompisar. slutet på kvällen är en historia för sig och med utomstående ögon kan den betraktas som en aning tragisk då den innefattar lite för många öl som skulle kunna anses vara för bra för en 21 årig tjej, samt ett perfekt placerat handfat i en hall.

men.

jag fick hänga.med.bandet.

så

jag var nöjd

och gick och la mig med ett leende på läpparna (trots mindre bra avslut)






kvällens positiva iakttagelse: franska pojkar i band är snygga att se på
kvällens mindre bra iakttagelse: snygga franska pojkar i band kan ingen engelska samt ingen annan från frankrike heller.


snipp snapp slut
detta är mathildas avslut

x


(update: utifall att någon skulle tror att jag tror att ingen i frankrike skulle kunna någon franska - det var bara i det ögonblicket det kändes som så, annars har jag ju faktiskt en del franska kompisar och vi kommunicerar ju faktiskt på engelska)

dagens fasjion hate

sådana här skor. herregud. detta är något jag aldrig kommer klä mina fötter i.

a l d r i g  i  l i v e t.

okej, jag fattar. de är säkert jättebekväma. men något så fantastiskt som sneakers ska inte behöva korsas till en av de fulaste skohybriderna världen någonsin skådat.

varsågoda hälsar your fashion guru.