En ovanligt glad lördag

Det ringde på min telefon i lördags eftermiddag, det stod Pappa på skärmen. Jag trodde att han skulle ringa och göra det vanliga helgsamtalet och fråga 1. Hur är läget? 2. Hur har du det med pengarna? Och jag skulle då svara, det är bra, och sen säga ja, även fast han redan visste svaret på fråga två. Istället sa han, ja, hej du har fått ett brev här och det står någonting om att du fått ett stipendium på 10 000 kr.


Tja, jag ville bara säga att, det var ju kul och så. Och ville liksom dela min glädje med någon annan än mina fyra bästisar jag bor med, så då föll det sig att jag skrev det här.


Tänka sig. 10 000 hela kronor, till Bara Mig.




Ja, det var nog allt.

har så mycket att säga och jag hoppas att någon vill lyssna.

tungan klistrar sig fast i
gommen och jag
sväljer
men saken är den
att
hur mycket jag än
spottar
försvinner du inte
från mina
läppar

tårar ligger som glasspritter utspridda över ikeagolvet.

och jag
jag faller inte för
yngre versioner av min
far

men leken slutar
ändå alltid
med
förlust
och jag får gå hem
med uppskrapade knän
och gråten som färgar
mina pupiller
svarta

och jag låter inte
silkespärlorna
rama in ögonfransarna
och sminka kinderna
förrän

jag låter ingen se
hur mina bruna tonårsögon
endast
ville dela
vad jag trodde
någon annan ville dela med mig

jag låter ingen se
förrän jag
slungar igen
dörren

och kastar mig i min mors
famn
som lockar fram
ett leende som fastnat
i ena
mungipan


och jag ler
men jag förstår att hon ser hur ledsen jag är
och syr för
femte gången
igen
hålet
på mina trasiga byxor

om du ropar mitt namn i natten
när du inte kan sova
när dina tår hamnar utanför
någon annans
täcke
känner du då
känner du, snälla säg




om jag lyckades besvärja ditt sinne
med mitt
förvillat
ditt innersta


ber.jag.dig.


att



älska.



Man ska passa på att älska, innan det är för sent. 

Tack för dagbokskalendern Jill.

Fick en dagbokskalender i julklapp av min pappas dam men var tvungen att köpa en ny för den överensstämde  inte med min egen världsbild. Den var upplagd med en dag på en hel sida och varje gång jag tittade i den kände jag mig inträngd i ett hörn som en liten rädd kattunge. Så jag köpte en ny idag. En med alla veckans dagar delat på två sidor och genast släppte trycket över bröstet, lika lätt som det kom.